Varbergs Flugfiske Klubb - 1987






Data om Himleån
  • Himleån är i stora delar en slättlandså och ett naturvatten d v s ett vattendrag påverkat av människan men inte i högre grad än att det skulle kunna återföras till ursprungligt skick.
  • Himleån kallades för Himlaån på 1800-talet pga. sitt blåa vatten från källsjön Stora och Lilla Neden. Stora Neden är en klarvattenssjö.
  • Dessa sjöar ligger på ca 76,7 m ö h.
  • Vattendraget är ca 3,8 mil långt.
  • Avrinningsområdet är ca 201 km² stort.
  • HHQ är på ca 35-40 m³/s.
  • LLQ är på ca 150 l/s.
  • Himleån kalkas sedan 1985 p g a försurning.
  • Himleån har 12 st biflöden och ett flertal av dom hyser laxfisk. De som inte har någon direkt fiskfauna är under projektering för fiskevårdande åtgärder.
  • Ån har ca 13-15 arter fiskar, Ål, Gädda , Abborre, Signalkräfta, Spigg, Elritsa, Id, Mört, Sik, Brax, Löja, Lax, Öring, Regnbåge.
  • Himleån rinner ut i ett av Europas finaste fågelnaturreservat ca 5 km norr om Varberg.
Utvecklingen av projekt ”Rädda Himleån”
  • Sportfisket 1987-1988 i ån gav inga öringar, enbart förrymda regnbågslaxar.
  • Dåvarande Fiskeristyrelsen i Göteborg med byrådirektör Gösta Olsson gav klubben i uppgift under vinterhalvåret 1988-89 att göra en komplett fiskevårdsplan över hela Himleåns vattensystem. Detta för att se om det fanns förutsättningar för den lilla spillra av laxfisk som fanns kvar i ån att överleva.
  • Planen blev klar i februari 1989 och förutsättningar fanns för den genuina öringen. Den godkändes av Kommunen, Fiskeristyrelsen och Länsstyrelsen i Hallands län.
  • Kemikalieföretaget Blasbergs hindras att släppa ut sitt spillvatten i ån efter en massiv proteststorm i media och 6700 namnunderskrifter. Biotopvård i ån 1989 vid Göingegården (byggande av uppväxtområden) med handkraft. Laxtrappan blev klar i september månad 1989 vid Göingegården.
  • Luckorna öppnades under hösten 1989 i dammen vid Kvarnagården och 5 st sättar sattes i mittfåran för att minska vattenhastigheten. Ett fåtal laxfiskar observerades under lekvandringen hösten 1989.
  • Biotopförbättringar med handkraft göres nere vid Göingegården 1990. Ett fåtal laxfiskar observerades under lekvandring hösten 1990.
  • Ån rensades nedströms Göingegården 1991 på en sträcka av ca 600 m och stensattes. En sträcka på ca 500 m uppe vid Kvarnagården iordningställdes också. Magert med lekfisk i ån.
  • Biotopvård både vid Kvarnagården och Göingegården 1992. Ett flertal observationer av laxfisk i laxtrappan.
  • Dammen rivs ut 1993 vid Kvarnagården och biotopvård görs. Laxfisken syns nu allt oftare i laxtrappan under hösten.
  • Kulvertar rivs ut 1994 i Stenån i Rolfstorp för att underlätta vandring upp till lekplatserna i högre upp i ån. Stenån är ett av de viktigaste biflödena i systemet. Ställverksträckan, ca 400 m rensas och stensätts. Lekbottnar läggs ut lite här och var i vattendraget för att öka lekområdena. En sedimentationsbassäng för kalk byggs vid Kvarnagården.
  • 500 m uppväxtplatser iordningställs 1995 vid Rolfstorp. Kompletteringar av sten och grus på ett flertal ställen i ån. Ett genombrott av laxfiskuppvandringen i ån ca 500 st, oerhört glädjande.
  • Den 27 september 1996 löste vi in fallrätten för 1 miljon kr vid Göingegården för all framtid. Huvudman för detta är länsstyrelsen i Hallands län. Rekorduppgång av lekfisk under hösten, ca 1000 st.
  • Dammarna rivs ut 1997 vid Göingegården och biotopvård göres. Utrivningen skapade ca 2 km strömmande vatten uppströms dammarna. På denna sträcka skall det biotopförstärkas på ett flertal ställen. Kulverten i Örabäcken (30 m lång) gjordes vandringsmöjlig för laxfisken. Två kilometer klass 2 bottnar blir åter tillgängligt för lekande öringar, efter 30 års stängning. Rekord igen av uppvandring av laxfisk ca 1500 st.
  • 1998 vandringsunderlättnader i kulverten i Örabäcken (ca 35 m lång, höjdskillnad ca 1,5 m). ca 2 km nygammal reproduktionssträcka öppnad igen efter 32 år. De första öringarna simmade igenom under hösten 1998.
  • 1998 förhandlingar inleds angående. inlösen av fallrätten i Skällinge.
  • 1999 inlösen av fallrätten i Skällinge med en miljon kr. Utrivning av dammen och vandringsunderlättnader i fallet i augusti månad samma år. En sträcka på 7 kilometer (14000 m²) nygamla reproduktionsområden blir återigen tillgängliga för lax- och havsöring. Sträckan har legat i träda sedan 1800-talets slut. Lax hoppade upp under hösten för att leka. Vandringsunderlättnaderna rasade under julen 1999 efter århundradets högvatten.
  • 2000 iordningställande av vandringsunderlättnaderna i Kulparp Skärte med gjutna bassänger. Samma dag som högvattnet kom stod det tre fina öringar i första karet för att hoppa upp. Tyvärr blev det underminerat i bassängen och vattenpelaren sjönk och troligtvis vandrade ingen fisk upp under 2000. Elfisken får visa detta under 2001.
  • 2000 Elfiskena visade rekord på antal individer/m² i Himleåns vattensystem (ca 1 individer/m²), bl.a. fanns det rikligt med laxungar ovanför vandringshindret i Skällinge och det var oerhört glädjande. Åtgärden hade lyckats.
  • 2001 6 miljoner tilldelas Himleån av Eu-medel. 2,9 miljon till kvävedammar och 3,1 miljon till konkret fiskevård.
  • 2001 Den sista fallrätten löstes in i Himleån med 300 000 kr (fallrätten i Annnestorp). 20 ton lekgrus lades ut i Himleån uppe vid Skärte.
  • Kraftverksdammen vid Annestorp rivs ut i maj månad 2001. Hela huvudfåran i Himleån är rensad från kraftverk och dammar. Himleån rinner nu fritt efter hundra års reglering.
  • Laxtrappan blir färdigställd i Kulparp Skärte den 13 juli 2001.
  • 600 m² lek- och uppväxtplatser för lax- och öring iordningställs i augusti 2001 vid Göingegården i Himleån.
  • Ca 1500 m² lek- och uppväxtplatser för lax- och öring iordningställs i september 2001 vid Annestorp i Himleåns övre delar.
  • 300 m² lek- och uppväxtplatser för lax- och öring iordningställs i september 2001 i Mobäcken, ett biflöde till Himleån.
  • Den 20 april 2002 blev det nya stora fredningsområden i Halland utanför de laxfisk förande bäckar och åar som mynnar ut i Kattegatt. En mycket viktig fiskevårdsåtgärd.
  • Påbörjad biotopvård (ca 3000 m²) i Himleån, sträckan Kvarnagården-Göingegården. Lek- och uppväxtplatser för laxfisk (2002).
  • Sista fallrätten löstes i Himleån för 10 000 kr och nu är alla fallrätter inlösta i huvudfåran (2002).
  • Lek och uppväxtplatser iordningställdes nedströms Skärte (Runes) ca 250 m² (2002).
  • 350 st alplantor planteras utmed Himleån vattensystem 2003.
  • Lekbottnar och förbättrade uppväxtplatser (ca 400 m²) iordningställdes i huvudfåran. I oktober-november lekte laxfisken i de nygjorda lekområdena.
  • Vandringsunderlättnader byggdes i översta fallet i Skällinge så att laxfisken kan vandra i LLQ (2003).
  • Lekbottnar bars ut för hand (2 ton) ut i huvudfåran vid ön Rolfstorp samt tre stycken lekbottnar i Horsabäcken ett viktigt biflöde till Himleån (2003).
  • Utläggning av ståndsten (350-600 mm natursten) för optimala uppväxtplatser för havsöring i huvudfåran vid Annestorp och Fågelåkra (ca 700 m²) (2003).
  • Klubben fick vägverket att lägga om en kulvert som utgjorde ett definitivt vandringshinder i Örabäcken, ca 500 m² bottenyta tillkommer för reproduktion av havsöring (2003).
  • Förberedelser för stora fiskevårdarbeten ca 3000 m² uppströms Göingegården, 3000 m² i Jutaredsbäcken, > 2000 m² i Horsabäcken, >1000 m² i Linnebäcken och 15 stora lekbottnar i huvudfåran mellan 153:an och Grimeton genomförs år 2004.
  • En stor kvävedamm (4000 m²) byggdes vid norra industriområdet för dagvatten som innan rann direkt ut i Himleån (2003).
  • Fiskevårdsåtgärder i Horsabäcken, ett viktigt biflöde till Himleån (2004). Lek- och uppväxtplatser skapades på ca 100 m, en s.k. referensplats. Detta för att lantbrukarna skall kunna se hur det ser ut när det är åtgärdat. Detta är en förberedelse för kommande fiskevårdsåtgärder i Horsabäcken, ca 1 mil bäckfåra som skall åtgärdas 2005-2006.
  • Alplantering (400 st) utmed Mobäcken och Himleån (2004).
  • Borttagning av nerfallande träd som skapat stora dämmen i ån (2004).
  • Länsstyrelsen i Hallands län löste in den sista fallrätten (Stenån biflöde) i Himleåns vattensystem (2004). Nu är systemet rensat från kraftverk. Dammen planeras rivas ut antingen år 2005 eller 2006, beroende om det behövs vattendom eller inte.
  • Klubben har guidningar och förläsningar med elfisken för skolorna i Varberg (4-9 samt gymnasieskolan). Detta är oerhört populärt eftersom det sker ute i och vid Himleån. Här ser eleverna hur det ser ut i verkligheten och vi anser det är av största vikt att förmedla våra kunskaper om hur ett vattendrag med närmiljö fungera och vilken känslig miljö det är för exploatering och föroreningar mm. Elfiske är ett alldeles utmärkt instrument för detta.
  • Det finns en mycket effektiv fisketillsyn i Varbergs kommun. Tillsynen är en mycket viktig del i fiskevården. Numera är den organiserad och leds av Björn Nilsson i Varbergs kust & fisketillsynsförening.
  • 2005 bortröjning av träd vid Kvarnagården och Göingegården efter orkanen Gudrun, två veckors arbete. Ett fullständigt kaos!
  • 2005, Alplantering (750 st.) ställverket, Kvarnagården, Göingegården samt Horsabäcken.
  • 2005, Föreläsningar för PS skolans treor om projekt Himleåns utveckling med elfiske och lite undervisning av vad som finns i och vid Himleån.
  • 2005, mer än 4000 m² nya lek- och uppväxtplatser skapades uppströms Göingegården 8000 ton med sten gick åt.
  • 2005, Gjorde ytterligare vandringsunderlättnader i stora laxtrappan och lilla laxtrappan i Skärte. Nu fungerar laxtrapporna mycket bra.
  • 2006, Utrivning av dubbelkulvertarna vid Hovgårdskvarn i Stenån biflöde till Himleån. Dubbelkulvertarna ersattes av en blockbro. Biotopvårdsåtgärder i samband med utrivningen (uppväxtplatser).
  • 2006, utrivning av Hovgårdsdammen och en ny åfåra på ca 90 meter genom den f.d. damm (uppväxtplatser). Ca 2500 ton med sten. Total succé. Nu kan ålen och laxfisken simma i hela systemet.
  • 2006, Föreläsningar för PS skolans treor om projekt Himleåns utveckling med elfiske och lite undervisning av vad som finns i och vid Himleån.
  • 2007, Guidning och föreläsning för Göteborgs universitet om Himleåprojektet.
  • 2007, Föreläsningar för PS skolans treor om projekt Himleåns utveckling med elfiske och lite undervisning av vad som finns i och vid Himleån.
  • 2007 ingen biotopvård pga. av dåligt väder.
  • 2008, 3,5 km (7000 m²) av Stenån stensattes (2500 ton med grus och sten). Nu är södra delen av Stenån åtgärdad med lek- och uppväxtplatser för lax- och öring.
  • 2008, vandringsunderlättnader med ett omlöp (uppväxtplattser) vid Rolfstorp i Horsabäcken ett biflöde till Himleån..
  • 2008, Guidning och föreläsning för Göteborgs universitet om Himleåprojektet.
  • 2008, Föreläsningar för PS skolans treor om projekt Himleåns utveckling med elfiske och lite undervisning av vad som finns i och vid Himleån.
  • 2008, vandringsunderlättnader, borttagning av träd som hade hindrat fiskens vandring i Örabäcken, Mobäcken och Stenån.
  • 2009, släntning/stenskoning uppströms Boråsbanan (ca 250 m) samt alplantering (125 st) utmed Horsabäcken och Himleån.
  • 2009, stödplantering av 125 klibbalar vid Kvarnagården och Göingegården.
  • 2009, kvävedamm anlades vid Göingegården.
  • 2009, guidning och föreläsning för Göteborgs universitet om Himleåprojektet.
  • 2010, Lekgrus utlagt.
  • 2011, Alplanteringar
  • 2011, Lekgrus utlagt.
  • 2011, Röjning i Himleåns nedre delar.
  • 2013, Alplanteringar

Projektfinansiärer i ”Projekt Rädda Himleån”
  • Huvudsponsor mellan 1996-2006 var Varbergs Föreningssparbank.
  • Naturvårdsverket, Miljödepartementet, Fiskeriverket, EU, Vägverket Länsstyrelsen i Hallands län, Varbergs kommun, Sportfiskeförbundet, Sportfiskarna i Halland, Sveriges flugfiskares förening, Bingolotto miljövinsten, Abu-Garcia samt ett flertal lokala företagare i Varbergs kommun.